Valår

 

Igår var det nästan valdebatt. Alla partiledarna var samlade i samma studio och debatterade allt stort och smått. Det var 5 honor och 3 hannar som tyckte vad de tyckte och sade vad de trodde folk skulle gilla att höra. Oberoende av färg och form så måste jag säga att man blir imponerad av deras sätt att ha stenansikte när någon annan angriper dem, och så fort det är deras tur så kommer det en svada utan att staka sig eller humma och tveka. Skickligt ur den synvinkeln.

Men borde inte Sverige bli lite mer jämlikt? Nu har vi kämpat i så många år och ändå inte nått ända fram. Så nästa gång hoppas jag verkligen att det är 4 gummor mot 4 gubbar!

Men den verkliga valdebatten missade man!

Hur göra med knölvalen som strandat på Öland?

Det finns ca 100 000 av den typen i världshaven. Om nu inte den här stackaren hade kommit lite vilse och dött mitt i Östersjön eller ute i Atlanten i stället, vad hade hänt då?

Ingenting!! Absolut ingenting!

Naturen hade haft sin gång och den hade så småningom sjunkit till botten och blivit mat till fiskar, skaldjur och annat oknytt. Precis som naturen är till för. Din död är min mat vare sig du springer på savannen eller simmar i havet.

Greta – säg något!!

Stora traktorer skall nu i stället släpa upp eländet på land, en stor vagga skall byggas och en jätte lastbilstransport – som förmodligen inte går på grön diesel, skall frakta den till någon destruktionsanläggning i Danmark för uppbränning. Är detta klimatsmart?

Hallå – ingen hemma?

Vad enkelt det hade varit att en mindre båt tillhörig t ex kustbevakningen, slagit en tamp om stjärten och bogserat ut den till byggplatsen  för North Stream 2 och dumpat den där. Och först skjutit ett skott i den så den goda doften kom Putins pojkar tillhanda. Då hade de säkert gasat på ytterligare.

Alla – nästan, hade blivit glada. Hade man förresten kollat vad valen hade skrivit i Livsarkivet? Han kanske inte ville bli kremerad i Danmark! 

"Jag är knölval och inte ölval"!

Men han hade tyvärr inget val!