Mitt 500e blogginlägg!!

 

Då har jag nått fram dit jag skulle.

Larsons gärning inom blogghistorien är fullbordad. Nästan 15 år har det tagit att skriva dessa 500 mer eller mindre aktuella och i några fall bisarra inlägg i olika viktiga men mest egenkonstruerade debatter.

Det här inlägget anknyter till en av de första publicerade artiklarna som också finns i boken Pappas Prinsessors Kok – och Klokbok från 2014.

Det handlar om mitt kära ämne ”kommunikation via telefon”.

Den minnesgode kanske kommer ihåg att jag redan på 80-talet började prata om en manick som i grunden var en mobiltelefon men som kunde mycket fler konster än att bara prata i. Detta var ca 10 år innan ordet Smart Phone och Nokia med sina spel för barn och Iphone med sin kamera fanns över huvud taget. Jag hade arbetsnamnet Produkten och besökte ett antal företag och diskuterade olika upplägg, men de kloka rådde mig att lägga ner framtagandet i egen regi, för innan jag kom fram så hade jag antingen gått i konkurs eller blivit överkörd av någon av de stora. Och det var säkert sant. Att bygga en marknad är tungt att tillfredsställa en marknad är mycket lättare.

Och var är vi idag?

Vi använder vår kära ”Nalle” – kommer du ihåg det ordet, för nästan allting utom att ringa med.

Det har plötsligt blivit omodernt att ringa till någon annan människa. Man skickar sms, mejlar eller använder sociala medier i mycket större utsträckning. Det har nästan blivit fult att ringa och prata med någon om något. Som är det näst bästa efter att träffas personligen IRL.

Att ringa är oerhört effektivt och man får på bråkdelar av tid reda på saker och ting som hade behövt flerdubbel tid via t ex sms. Och mycket mindre risk för missförstånd dessutom.

Jag köper att i vissa tillfällen kan ett textmeddelande ha sin funktion, som t ex om man vet att personen är upptagen, det inte är tidskritiskt och av allmän och inte komplicerad natur.

Men att använda sms för att avboka eller ändra tid för möte inom snar framtid, förutsätter ju att den andre har telefonen i högsta hugg och gärna även ha aviseringsfunktionen aktiverad och med bra ljudvolym för att uppfatta att det kommit ett viktigt meddelande.

Då anser jag att man skall ringa i stället och lösa eventuella problem direkt.

MEN, det verkar som att det nu är helt ute och omodernt att ringa. Och att man kanske uppfattar att man stör den andra personen.

Förr satt man ju timtals i telefon och upplevde i vissa fall magiska ögonblick med någon ny bekantskap som man försökte lära känna. Och även gamla bekantas röst var härlig att höra och många glada skratt virvlade genom tråden.

Men nu verkar det slut med det, vilket jag tycker är synd och mycket beklagar.

Och vill man inte bli störd, stäng av telefonen och använd röstbrevlådan. Svårare än så är det ju inte. 

Amen!

 

Nato medlemskapet ...

. ryker all världens väg. 

Först Svenska Nyheter på TV som driver med Erdogan och sedan kommer Svenska Akademien att ge Salman Rushdi Nobelpriset i litteratur i morgon.

Grattis!

I den bästa av världar

 Har nog tidigare tyckt att jag fått leva i den världen under min vistelse på jorden.

Inga jättestora katastrofer har personligen inträffat under min levnad. Mina föräldrar gick bort i en ålder av ca 85 år och hade levt färdigt men tyvärr gick lillebror Hans bort när han var bara 67 och en oväntad skilsmässa drabbade mig också som var en stor besvikelse. Men annars har det trampat på. Tog mig igenom KTH efter vissa besvär och har fått spännande och bra jobb som också i vissa fall varit mycket lukrativa eftersom jag jobbade på ordentligt och lyckades överträffa de mål som satts upp. Har besökt alla världsdelar mer än en gång och skröt under 80-talet att jag hittade bättre i San Fransisco än jag hittade i Malmö. Eftersom jag hade varit där fler gånger…

Har också fått tre fantastiska döttrar som har varit och är till en stor glädje för sin far. Jag är mycket stolt över alla tre. Och just nu har jag också 4 barnbarn som också är till glädje.

Jag har bott bra och levt gott och har många nära och goda vänner.

I o f s, så hade jag gärna hoppat över mina nuvarande synproblem som inneburit att jag inte längre kan spela golf, jaga och köra bil. Men det går i alla fall. Och prostatacancern verkar SÖS ha strålat bort så vitt jag vet idag.

Men 2022 har inte börjat bra. Putins elände i Ukraina har följts upp av energikriser i Europa med dithörande lågkonjunkturer och hög inflation.

Personligen drabbar det kanske inte mig så hårt – har ingen bil som drar diesel, har inga räntor över huvud taget, bor i en hyresfastighet och har enmanshushåll vad gäller matvaror.

Skjutningar och sprängningar ökar i hela Sverige och man ser ingen lösning på problemen och otryggheten breder ut sig i hela samhället.

Och idag har Putte Putin annekterat delar av Ukraina och i veckan saboterades Nordstreams gasledningar i Östersjön och det väller ut gas i vårt lilla innanhav som förmodligen ytterligare spär på existerande problem med havsmiljö och fiske. Vi kanske inte får någon surströmming till nästa år har Oscars salteri deklarerat.

Trump fortsätter att vara pain in the ass, Biden svamlar och är gaggig, ny höger-höger regering i Italien, fortsatt elände i Afrikas horn och andra delar av centrala Afrika, Kina lurar i vassen och bråkar med Taiwan och i Sydamerika är det stökigt som vanligt.

Var skall detta sluta?

Brukar vara ganska positiv till min natur, men just nu känns det mesta ganska svart, tyvärr.