Staffan, min gamle vän från Sundsvall, och jag var nere förra veckan på Gran Canaria för att spela golf och umgås och få lite sol på kroppen.
Vi åkte med Golf Plaisir och bodde på Hotell Lopesan Baobab – säkert det sista 5***** hotellet som byggs på många år i Spanien pga av den ekonomiska krisen.
Hotellkedjan äger dessutom en exklusiv golfbana som heter Meloneras – en fantastisk skapelse som ligger söder om Maspalomas, men inte bara uti öknen utan också längst ute vid havets kant.
Nu till den näst största upplevelsen under hela vistelsen.
Vårt plan skulle gå från Stockholm kl 10.30 den 4/12. På väg till ARN lyssnade jag på Nyheterna på bilradion och de nämnde då att det var en onormal sjukskrivning bland flygledarna i Spanien….
Men vi checkade in som vanligt och när vi kom fram till gaten stod planet där- vajert!!
Kl 10.15 sade den metalliska rösten att det är generalstrejk bland flygledare i Spanien och att regeringen diskuterar att sätta in militärer i stället för ordinarie personal.
Ny information skulle komma kl 13.00
Staffan – som är en gammal reporter på Rapport och senare chef för TV4 i Sundsvall mm, en riktigt erfaren mediaräv
och samhällsbedömare, såg dyster ut. Och även jag. Chansen att komma upp i luften inom de närmaste dagarna, var liten ansåg vi. Staffan hade dock en difus känsla av att "de bruna från förr, säkert skulle fixa det"..
Kl 13 kom – ny tid kl 16 – mera öl, Gammel dansk och fler sidor i våra böcker.
När klockan blir 15.30 säger rösten:”Luftrummet över Spanien öppnar kl 18 , så vår kapten vill att ni bordar planet snarast ”..
I väg kom vi, och landade bara 6 tim försenade. Kunde ha blivit 24, 36 eller likaväl 48 timmar minst.
Hem en vecka senare. Tyvärr hade inte flygstrejken börjat igen, som vi hade hoppats på. Byter gärna bort –10 hemma mot + 25 där vi var?
Incheckning – planet försenat igen och avgångstiden flyttas fram 1 timme i taget.
Plötsligt – boarding men en himla massa strul i korridoren till planet och även ombord när alla skall se till sin köpta hemsprit och och få upp sina väskor i överskåpen på planet..
”Slottiden skiter sig”– fast med helt andra ord, säger pursern till mig på min fråga när jag trampar ombord.
Nu till den absolut största upplevelsen!!
Sätter mig i sätet på Novair 164, en Airbus 820, spänner fast säkerhetsbältet, lyssnar som vanligt lite halvtaskigt men hör ändå en klar och ljus och distinkt kvinnostämma säga att ”tyvärr så är den nya slottiden kl 19.15” och klockan är nu 17.50. ”Men jag skall se vad jag kan göra, men lovar ingenting.”
”Härlig och tuff böna till flygvärdinna”, tänker jag spontant.
En stund senare kommer en dov och mkt manlig kaptensliknande röst som säger: ”Eftersom, som ni hörde av vår kapten Therese, verkar vi inte komma upp i luften på ett bra tag, så därför vill jag som purser gärna upplysa er om vad vi här i kabinen kan bjuda på och hur måltiderna kommer att serveras under vår flygning och vad ni kan köpa i taxfree…”
Tjejer – varför flygvärdinna, bli som vår Therese, kapten på skutan…
