Trött blir man

 Som vanligt, så upprepar jag mig något. Eller ser frågan på ett nytt sätt, om det låter bättre.

Kommer ihåg att granne Anders påpekade när han hade läst ett antal sidor i min lilla bok Pappas prinsessorna kok - och klokbok, att "man hör dig när man läser dig". 

Och det tog jag som ett fint betyg eftersom jag inte hade någon ambition att det skulle vara ett betydande verk i världslitteraturen 

Tanken var att skriva lätt och åt hållet talspråk.

Men! 

Även i talspråket borde det finnas vissa begränsningar.

Jag blir så trött ibland och speciellt när jag hör ungdomar tala.

Här kommer några de värsta  enligt mitt enkla förmenande:

Adjektiv: grymt, sjukt, fett 

Substantiv: brukare ( snälla Barbro Westerholm, gör någonting)

Uttryck: kör hårt, rätt in i kaklet, bra jobbat

Är inte alla dessa lite uttjatade och trista?