..var en av de första att gratulera Trump.
Att inte Hillary höll något tal till alla sina volontärer och övriga personer i sitt stall i landet och tackade, tycker jag var mycket svagt gjort. Även om man förlorar är man skyldig att bete sig lite artigt och belevat. Titta bara på boxare som får råstryk av sin motståndare men tackar gör de i alla fall. Kanske detta var symptomatiskt för hennes sätt och som gjorde henne så himla impopulär?
Nu till kompisarna Putin och Trump.
Jag tror att Trump tror att han kan styra Putin och tala om för honom vad som gäller. Det beror kanske på att han har varit herre i eget hus under en himla massa år, och är inte van att någon säger emot och inte lyder. Det märks ju på hans vresiga humör.
I min ungdoms dagar var jag några år försäljningschef på ett dataföretag som hette CDC. Mina kollegor från de andra länderna var kallade till en kurs på Marienlyst i Danmark som hette "Negotiations Skills Workshop" och den leddes av Alan N Schoonmaker, Dr i Industriell psykologi eller liknande.
Vi skulle lära oss att förhandla bättre än vad vi kunde tidigare var det tänkt sig.
Då berättade han bl. a att man gjorde en utvärdering efter 2:a världskriget hur det blev när segrarmakterna delade upp det tyska riket mellan varandra.
Man kunde i efterhand ganska bra bedöma vilka positioner de olika länderna satt med när förhandlingarna började och kunde sedan också se hur resultatet blev när det var färdigt förhandlat.
Och inte var det USA som vann!! Utan ryssarna!!
Amerikanarna ville så gärna komma framåt och gjorde den ena eftergiften efter den andra och ryssarna satt bara och nobbade alla bud tills de fick vad de ville. Och lite mer. Och vid ett annat tillfälle skulle alla slå sig lösa koppla av och förbrödras och badade bastu och drack massor av öl och vodka hela halva natten och alla var klart överberusade när de gick till vila. Klockan åtta dagen därpå, när amerikanarna släpade sig in i konferensrummet, möttes de av ett gäng nya och pålästa ryssar som inte hade festat natten innan. Hur kul var det?
Käre herr Trump, som vill hem till söta frun eller har en golftid att passa, du är förlorad innan du har börjat. Det lärde vi oss snabbt att var det en besvärlig situation att hantera, sätt upp en tid på fredag eftermiddag om det är fint sommarväder ute. Bara att under förhandlingarna sedan vara långsam och omständlig, så har du halva vinsten redan hemtagen. Och har då också råd att spela golf hela lördagen och söndagen!
Alan var själv en duktig förhandlare. Han kände dock till en som var bättre. Och det var hans fru. När de var nere i arabländer och gick på marknader, så grät var och varannan handlare som fick nöjet att mäta sig med fruns prutkunskaper.
Jag kommer ihåg - låter nu som min kollega i författarbranschen, Peter Englund , fd ständig sekreterare i Svenska Akademien, att när vi på kvällarna lirade pingis, så vann ofta Alan fastän han inte var bättre än vad vi var. Han började nämligen med att studera samtliga spelare och lärde sig deras svagheter och styrkor, och sedan bara matade på backhand om den var svag. Jag lärde mig en hel del av honom som jag återkommer till i annat blogginlägg.
Att inte Hillary höll något tal till alla sina volontärer och övriga personer i sitt stall i landet och tackade, tycker jag var mycket svagt gjort. Även om man förlorar är man skyldig att bete sig lite artigt och belevat. Titta bara på boxare som får råstryk av sin motståndare men tackar gör de i alla fall. Kanske detta var symptomatiskt för hennes sätt och som gjorde henne så himla impopulär?
Nu till kompisarna Putin och Trump.
Jag tror att Trump tror att han kan styra Putin och tala om för honom vad som gäller. Det beror kanske på att han har varit herre i eget hus under en himla massa år, och är inte van att någon säger emot och inte lyder. Det märks ju på hans vresiga humör.
I min ungdoms dagar var jag några år försäljningschef på ett dataföretag som hette CDC. Mina kollegor från de andra länderna var kallade till en kurs på Marienlyst i Danmark som hette "Negotiations Skills Workshop" och den leddes av Alan N Schoonmaker, Dr i Industriell psykologi eller liknande.
Vi skulle lära oss att förhandla bättre än vad vi kunde tidigare var det tänkt sig.
Då berättade han bl. a att man gjorde en utvärdering efter 2:a världskriget hur det blev när segrarmakterna delade upp det tyska riket mellan varandra.
Man kunde i efterhand ganska bra bedöma vilka positioner de olika länderna satt med när förhandlingarna började och kunde sedan också se hur resultatet blev när det var färdigt förhandlat.
Och inte var det USA som vann!! Utan ryssarna!!
Amerikanarna ville så gärna komma framåt och gjorde den ena eftergiften efter den andra och ryssarna satt bara och nobbade alla bud tills de fick vad de ville. Och lite mer. Och vid ett annat tillfälle skulle alla slå sig lösa koppla av och förbrödras och badade bastu och drack massor av öl och vodka hela halva natten och alla var klart överberusade när de gick till vila. Klockan åtta dagen därpå, när amerikanarna släpade sig in i konferensrummet, möttes de av ett gäng nya och pålästa ryssar som inte hade festat natten innan. Hur kul var det?
Käre herr Trump, som vill hem till söta frun eller har en golftid att passa, du är förlorad innan du har börjat. Det lärde vi oss snabbt att var det en besvärlig situation att hantera, sätt upp en tid på fredag eftermiddag om det är fint sommarväder ute. Bara att under förhandlingarna sedan vara långsam och omständlig, så har du halva vinsten redan hemtagen. Och har då också råd att spela golf hela lördagen och söndagen!
Alan var själv en duktig förhandlare. Han kände dock till en som var bättre. Och det var hans fru. När de var nere i arabländer och gick på marknader, så grät var och varannan handlare som fick nöjet att mäta sig med fruns prutkunskaper.
Jag kommer ihåg - låter nu som min kollega i författarbranschen, Peter Englund , fd ständig sekreterare i Svenska Akademien, att när vi på kvällarna lirade pingis, så vann ofta Alan fastän han inte var bättre än vad vi var. Han började nämligen med att studera samtliga spelare och lärde sig deras svagheter och styrkor, och sedan bara matade på backhand om den var svag. Jag lärde mig en hel del av honom som jag återkommer till i annat blogginlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar