Öppet brev till Stefan, Isabella, Annie, Nyamko, Ebba, Ulf och Jonas.
Jag är väl inte helt och fullt och fast toppengagerad i svensk politik. Är väl då som de flesta svenskar skulle jag tro. Och jag röstar dessutom varje gång det är val. Under de drygt 55 år som jag har fått rösta i riksdagsvalet, har jag nog röstat på de flesta av er. Inte personligen på dig men på det parti som du representerar. Men inte på dig Isabella och Jonas och inte heller på dig Jimmy. Men jag röstade – tro det eller ej, även på Ny Demokrati en gång under det först valet 1991 för jag tyckte att det behövde röras om lite i den sega politiska jättegrytan i Sverige. Men sedan gick de överstyr enligt min mening och då fick de klara sig utan mig.
Jag har således hoppat lite hit och dit beroende på mig själv och min personliga situation men ännu mer på grund av vad du har presterat och prioriterat vid respektive valtillfälle. Och inte har jag upplevt något speciellt med detta. Känt att min röst alltid har räknats.
Men nu har vi ett parti som snart kanske är det största i landet och alla de som röstar på SD, skall inte deras röster också få räknas på något sätt i det politiska spelet? Alla de har ju inte kommit ner från rymden eller är varulvar från någon annan stans utan de är ju människor som bor i Sverige och har ju röstat på just ditt parti tidigare men var inte nöjda med det du presterade och den politik som just du förde. Precis som jag själv gjorde tidigare alltså. Vad är det för fel på det?
Vi behöver ingen Ny Demokrati men vi behöver en gammal demokrati!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar