torsdag 9 januari 2020

ALLAN

Vi träffades på F&S i Nynäshamn för något år sedan.
Vi satt bredvid varandra på cyklarna för att värma upp. "Var skall du någonstans? frågade jag. "Uppåt Sorunda hållet", sa han snabbt, med glimten i ögat.

"Sten", sa jag och presenterade mig och hann svarade "Allan".
" Kul", sa jag, "jag spelade fotboll i Nynäshamns realskolelag 1958 med en snabb rödhårig kille som hette Allan och var just från Sorunda".
"Det var jag", sa Allan, 61 år senare.
Rödhåret är inte lika rött längre och snabbheten har säkert avtagit något pga av att livets gång och gåvor givit honom  en hygglig rondör.
Allan har nu tyvärr fått problem med magen. Jag kallar honom därför numera för Gallan, men idag kl. 14 skall han in på SÖS och eventuellt tar de då bort gallan.
Och då får han heta Allan igen.
Allan hoppade av realskolan och blev snickare i stället. Och har då farit runt och fixat och känner alla i hela halva världen som i detta fall innefattar såväl Nynäs som Sorunda och Ösmo och andra omgivningar.
Det är en ovanligt glad och trevlig bekantskap och som inte bara har spikat golv utan också slitit ut många som den charmante dansör han är. Mest skedde detta under Mellankrigstiden. Han har nämligen varit gift två gånger - först 1:a Världskriget och sedan 2:a Världskriget. Normalt så känner man att det inte kan vara något gott med ordet krig, men Allan var nöjd med bägge och hade inget ont att säga. Men hade kanske lite mer bus för sig under mellankrigstiden. Jag gillar dig, Gallan. Du är en fin människa och en kul kamrat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar